Outsiders fortsättning!!
Outsiders avsnittet handlade om dolda sjukdomar. Den ena tjejen som jag kände igen mig i hade en sjukdom som gjorde att hon avskydde sitt utseende eller i hennes ögon så var hon väldigt ful och hon hade svårt att vistas bland folk för hon kände att dom tittade på henne. När hon var i mataffären så kände hon att folk tittade på vad hon köpte och att de skulle se om hon köpte nått onyttigt och tänka att det är därför hon är så ful.
Jag känner igen mig så mycket i denna tjejs tankar speciellt när hon handlade. Jag är överviktig och det som har gjort mig till den jag är idag är en kommentar som jag aldrig kommer glömma. Precis som tjejen på Outsiders som fick en kommentar som satt igång hennes sjukdom. Kommentaren som jag fick var att jag var tjock för att jag inte kunde se mina tår för att min mage var ivägen. Nu kanske man kan tycka att detta skulle gjort att jag istället slutade äta men som tröst åt jag istället. Jag åt och åt och åt jag handlade godis på olika ställen för att dom i kassan inte skulle tro att jag handlade godis varje dag. Jag gömde godis hemma så att mina föräldrar inte skulle se att jag hade godis. När jag åt mådde jag dåligt för att jag ätit så mycket och då ville jag äta mer. Mina föräldrar har lärt mig att man ska äta upp det man tagit på tallriken så det gjorde jag också. Jag åt lika mycket som min pappa och kanske mer. Nu anklagar jag INTE mina föräldrar utan det är en sjukdom som har gjort mig till den jag är idag.
Idag finns mina problem kvar men jag har känner att jag fått bättre självförtroende genom att jag jobbat väldigt mycket med att ta reda på vem JAG är. För jag har haft så dåligt självförtroende att jag inte tyckt att jag varit något värd även om andra tycker det. Att ständigt fråga sig VEM ÄR JAG utan att kunna svara är hemskt. Jag har mått dåligt fram och tillbaka i många år. Jag vet nu vem jag är mer eller mindre och ärligt talat som tycker jag att folk ska ge sjutton i att bry sig om vad jag äter och inte äter. Mat är mitt stora problem jag kan inte intala mig själv att jag ska utesluta nått för då slår det slint i min skalle och jag måste ha det. Det är kanske svårt för folk att förstå min sjukdom som det faktiskt är men det är en evig kamp i mitt huvud.
Jag har inte varit hos läkaren och fått någon diagnos då jag under många år dolt detta för andra. Jag har skämts för detta och jag har svårt att tala om detta problem. Jag tycker att det är bra att detta uppmärksammas av Outsiders tjejen hade problem med sin hud vilket jag inte har men jag har andra saker som jag har svårt med men det handlar om min kropp. Precis som tjejen talar om jag har aldrig försökt skada mig mer än att jag ätit för mycket så jag mått illa. Men jag har gömt mig under mörka svarta kläder för de ska man se mindre ut i säger mode världen. Jag har lagt energi på att mina djur ska må bra istället för att fokusera på att jag ska må bra. Jag tyckte inte att jag ens var värd nya kläder för hur jag såg ut. Under ett par år nu så har jag lagt mycke fokus på att hitta mig själv och lagt allt annat åt sidan och det har gett resultat. Jag kan stå rakryggad och vara stolt över mig själv mer nu jag vet att jag har en sjukdom som jag måste ha kontroll över.
Kommentera gärna detta om ni undrar över något??
Until next time XOXO
Camilla
Jag känner igen mig så mycket i denna tjejs tankar speciellt när hon handlade. Jag är överviktig och det som har gjort mig till den jag är idag är en kommentar som jag aldrig kommer glömma. Precis som tjejen på Outsiders som fick en kommentar som satt igång hennes sjukdom. Kommentaren som jag fick var att jag var tjock för att jag inte kunde se mina tår för att min mage var ivägen. Nu kanske man kan tycka att detta skulle gjort att jag istället slutade äta men som tröst åt jag istället. Jag åt och åt och åt jag handlade godis på olika ställen för att dom i kassan inte skulle tro att jag handlade godis varje dag. Jag gömde godis hemma så att mina föräldrar inte skulle se att jag hade godis. När jag åt mådde jag dåligt för att jag ätit så mycket och då ville jag äta mer. Mina föräldrar har lärt mig att man ska äta upp det man tagit på tallriken så det gjorde jag också. Jag åt lika mycket som min pappa och kanske mer. Nu anklagar jag INTE mina föräldrar utan det är en sjukdom som har gjort mig till den jag är idag.
Idag finns mina problem kvar men jag har känner att jag fått bättre självförtroende genom att jag jobbat väldigt mycket med att ta reda på vem JAG är. För jag har haft så dåligt självförtroende att jag inte tyckt att jag varit något värd även om andra tycker det. Att ständigt fråga sig VEM ÄR JAG utan att kunna svara är hemskt. Jag har mått dåligt fram och tillbaka i många år. Jag vet nu vem jag är mer eller mindre och ärligt talat som tycker jag att folk ska ge sjutton i att bry sig om vad jag äter och inte äter. Mat är mitt stora problem jag kan inte intala mig själv att jag ska utesluta nått för då slår det slint i min skalle och jag måste ha det. Det är kanske svårt för folk att förstå min sjukdom som det faktiskt är men det är en evig kamp i mitt huvud.
Jag har inte varit hos läkaren och fått någon diagnos då jag under många år dolt detta för andra. Jag har skämts för detta och jag har svårt att tala om detta problem. Jag tycker att det är bra att detta uppmärksammas av Outsiders tjejen hade problem med sin hud vilket jag inte har men jag har andra saker som jag har svårt med men det handlar om min kropp. Precis som tjejen talar om jag har aldrig försökt skada mig mer än att jag ätit för mycket så jag mått illa. Men jag har gömt mig under mörka svarta kläder för de ska man se mindre ut i säger mode världen. Jag har lagt energi på att mina djur ska må bra istället för att fokusera på att jag ska må bra. Jag tyckte inte att jag ens var värd nya kläder för hur jag såg ut. Under ett par år nu så har jag lagt mycke fokus på att hitta mig själv och lagt allt annat åt sidan och det har gett resultat. Jag kan stå rakryggad och vara stolt över mig själv mer nu jag vet att jag har en sjukdom som jag måste ha kontroll över.
Kommentera gärna detta om ni undrar över något??
Until next time XOXO
Camilla
<3